Efter att jag sålt min skärgårdskryssare på våren 1988 så hittade jag en W30, även kallad Kompromiss, som var till salu. Den låg i Vänern i Lidköping. Under våren 1988 var jag runt och kollade in en del båtar som var till salu och till slut så fastnade jag för denna båt.
I klubben (Segelsällskapet Roxen) fanns det redan ett par båtar av denna typ så jag visste ungefär vad det var för båt. Jag kom att köpa den tillsammans med min bror. Vi hade den i 12 somrar och sålde den till en familj från Skärhamn på våren 2000. Under de år vi hade båten så hann vi med att ”greja” en hel del med den. Bland annat så renoverade vi motorn ett år. Vi sydde även upp nya dynor och monterade in en färskvattentank under kojen i förpiken. Kompromissen var en trevlig och lättseglad båt. Vi kom att ha mycket kul med den.
Vi vinterförvarade båten på SSR;s varv varje vinter. På våren/försommaren gick vi kanalen ut till kusten där vi hyrde en sommarplats i Gryt vid Gryts brygga. Många gånger gick seglatserna till Västervik men jag var också över till Visby några gånger och ett par gånger seglade jag upp i Stockholms skärgård.
En sommar, jag tror 1991, så seglade jag själv upp till Stockholm och låg bland annat i gästhamnen på Djurgården. Det var ett äventyr att segla så pass långt själv men det gick bra på alla sätt. Vad jag minns så gjorde jag ungefär samma färd som vi gjorde i somras med stopp i Oxelösund, Nynäshamn och Utö. När man kommer in i en hamn och de ser att man kommer själv så kommer det nästan alltid fram ett par extra hjälpande händer när man ska lägga till. Om inte annat så är de rädda om sina egna båtar.
De sista somrarna som jag hade båten så var även Anna och Elin med. Elin var med från det att hon föddes till hon fyllde tre år. På slutet så kändes båten för liten, bland annat så saknades toa och ståhöjden i ruffen var obefintlig. När vi sedan köpte hus i Borensberg och flyttade dit så kändes det rätt att sälja båten. Min tanke då var att jag skulle köpa en annan båt men av olika anledningar kom det att dröja åtta år innan det blev av. Men den som väntar………..
I klubben (Segelsällskapet Roxen) fanns det redan ett par båtar av denna typ så jag visste ungefär vad det var för båt. Jag kom att köpa den tillsammans med min bror. Vi hade den i 12 somrar och sålde den till en familj från Skärhamn på våren 2000. Under de år vi hade båten så hann vi med att ”greja” en hel del med den. Bland annat så renoverade vi motorn ett år. Vi sydde även upp nya dynor och monterade in en färskvattentank under kojen i förpiken. Kompromissen var en trevlig och lättseglad båt. Vi kom att ha mycket kul med den.
Vi vinterförvarade båten på SSR;s varv varje vinter. På våren/försommaren gick vi kanalen ut till kusten där vi hyrde en sommarplats i Gryt vid Gryts brygga. Många gånger gick seglatserna till Västervik men jag var också över till Visby några gånger och ett par gånger seglade jag upp i Stockholms skärgård.
En sommar, jag tror 1991, så seglade jag själv upp till Stockholm och låg bland annat i gästhamnen på Djurgården. Det var ett äventyr att segla så pass långt själv men det gick bra på alla sätt. Vad jag minns så gjorde jag ungefär samma färd som vi gjorde i somras med stopp i Oxelösund, Nynäshamn och Utö. När man kommer in i en hamn och de ser att man kommer själv så kommer det nästan alltid fram ett par extra hjälpande händer när man ska lägga till. Om inte annat så är de rädda om sina egna båtar.
De sista somrarna som jag hade båten så var även Anna och Elin med. Elin var med från det att hon föddes till hon fyllde tre år. På slutet så kändes båten för liten, bland annat så saknades toa och ståhöjden i ruffen var obefintlig. När vi sedan köpte hus i Borensberg och flyttade dit så kändes det rätt att sälja båten. Min tanke då var att jag skulle köpa en annan båt men av olika anledningar kom det att dröja åtta år innan det blev av. Men den som väntar………..
1 kommentar:
Hej. Undrar vilket sagelnr. Vi hade en 1978 - 1985
Skicka en kommentar