Kisa. Torget

Kisa hyllar Magnus Samuelsson, vinnare av Lets Dance.

Snö i luften

Just nu känns både cykling och segling avlägset. Det snöar som det aldrig gjort i vinter. Men det blir säkert bättre. Hade tänkt försöka hinna med lite cykling i helgen men just nu vräker snön som sagt ner. Vi får se hur det går med det.

På torsdag är det tänkt att vi tar en heldag och rustar båten inför sjösättning. Jag har även fredagen som jag kan vika för det. Det är synd bara att det är lite långt att åka. Efter det har jag sämre om tid att åka till Loftahammar på ett par veckor.

Vi har fått tag på en bryggplats vid Gryts Brygga inför sommaren. Det innebär att så fort vi kommit iordning efter sjösättning så kommer vi att segla upp båten till Gryt. Jag hoppas det blir bra. Det känns bättre att ligga i Gryts skärgård då det finns mer fina naturhamnar som jag känner till där. Men först så måste våren komma tillbaka.

Ikväll är det Thåström i Linköping. Det hade varit kul att gå på, men det får väl bli finalen i Lets Dance istället. Jag tror jag håller på att bli gammal.

Uggla på TV

Nu är lördagskvällarna räddade. I alla fall om man tänkt tillbringa dem framför TV;n. Och då menar jag inte TV 4 med sitt Robinsson.Vem orkar med en sån sväng till. Nä, det får bli Magnus Uggla som får underhålla oss några veckor. Det ska bli mycket roligare att följa Ugglas turne genom Sverige och hans letande efter sin revy, än att se några människor kravla omkring i ett träsk bland en massa ormar och andra kryp.

Jag missade tyvärr en hel del av de program Magnus Uggla gjorde sist när han letade efter sitt nya band, men det jag såg var lysande underhållning.

Efter programmet så kollade jag in lite av det som finns av Uggla på YouTube men hittade snart denna pärla. Hur många kända ansikten kan man räkna till? En hel del. Plura är i alla fall med på ett hörn och Luuk och Robert Broberg. Är inte Dan Hylander med också? Joppe Pihlgren från Docenterna är i alla fall med. En kul video är det och en bra låt. Håll till godo.

Hoppfull tjej

Ännu ett bevis på att vintern ligger bakom oss och att våren är här. Studsmattan har kommit fram från sin vintervila.

Vårsol

Idag har jag varit nere i Loftahammar och börjat vårrustningen av båten. Det har varit en fin dag med en skön vårsol som lyst upp tillvaron. På varvet hade man bråda dagar med att flytta runt båtar. En av segelbåtarna som har legat bredvid vår i vinter flyttades ut. Den skulle sjösättas om några dagar.

I Vivassen låg isen fortfarande kvar. Det var ”kanonis”, spegelblank och på håll såg den slät och fin ut. Ute i viken så var det tre segeljakter som kryssade fram och tillbaka. De såg ut att ha en fin dag.

På båten blev det inte så mycket gjort men jag har i alla fall kommit igång. Tanken var att jag skulle åka imorgon men av olika anledningar blev det idag som jag kom iväg. Det är väl egentligen bara friborden som ska poleras innan vi kan sjösätta men jag behöver en bättre stega och lite bättre med plats runt båten för att komma igång med det. När väl det är avklarat så kan vi tippa båten i sjön.

Till nästa vinter har vi tänkt ställa båten utomhus så idag har jag beställt en täckställning av typen NOA. Vi fick en kontakt på båtmässan som gav oss ett bra pris på en sådan. Ska bara få tag i en bra pressening också så är allt klart för att ta upp och vinterförvara båten utomhus i framtiden. Men det är långt dit, nu ser vi fram mot en lång och skön sommar.

Sälen - Borensberg

Hemma igen från Sälen. Resan hem gick bra.

När vi vaknade i morse så sken solen från en klarblå himmel. Det såg ut att bli en sån där fantastisk vinterdag som det bara kan bli i fjällen. Men vi skulle åka hem. Efter frukost så städade vi huset och kom iväg vid 11- tiden. Vi gjorde ett kort stopp i Lindvallen och handlade fikabröd på bageriet där. Vi gjorde samma sak sist vi var här uppe, så det får väl bli en tradition.

En annan tradition som vi skaffat oss när vi är i Sälen är att kolla på melodifestivalsfinalen på storbild. I Sälen på Högfjällshotellet så anordnar Telia det varje år. Man sitter i en stor hall och äter tacos och delar på en flaska vin. För två år sedan när vi var här senast så gjorde vi samma sak. Lite kul att komma ut på kvällen och se på detta evenemang tillsammans med andra människor. Och ja, fel låt vann. Jag höll på Caroline af Ugglas.

Vi har åkt skidor också. Till och med Anna fick vi upp i backen. Vi höll till i Hundfjället. Fina backar och kul på alla sätt. Som vanligt var Emma lite trög att få igång med åkningen, men efter ett tag så gick det bra även för henne. Hon var mest nervös för att hon inte kunde bromsa.

Strax innan vi skulle sätta oss i bilen och åka hem så gick jag med lite skräp till sopcontainern som låg ca 200 meter från vårt hus. Vad gör jag då, om inte halkar och gör en kullerbytta på gatan. Jag lyckas landa så olyckligt att tar emot mig och sträcker mig i den axel som jag slog ur led i somras. Denna gång hoppar inte axeln ur led som den gjorde då men det var nära. Däremot så fick jag rejält ont. Hoppas det går över. Jag får väl försöka att ta det lite lugnt ett tag. Tänkte annars börja lite med cykelträningen i veckan då jag är ledig till på lördag. Vi får se hur det går med den saken.

Sälen, Hundfjället - toppstugan

Det är jobbigt att ligga på topp. Fondueafton på Lyktan, kul men sömnigt.

Nästa båt, W30 ”Kompromiss”

Efter att jag sålt min skärgårdskryssare på våren 1988 så hittade jag en W30, även kallad Kompromiss, som var till salu. Den låg i Vänern i Lidköping. Under våren 1988 var jag runt och kollade in en del båtar som var till salu och till slut så fastnade jag för denna båt.

I klubben (Segelsällskapet Roxen) fanns det redan ett par båtar av denna typ så jag visste ungefär vad det var för båt. Jag kom att köpa den tillsammans med min bror. Vi hade den i 12 somrar och sålde den till en familj från Skärhamn på våren 2000. Under de år vi hade båten så hann vi med att ”greja” en hel del med den. Bland annat så renoverade vi motorn ett år. Vi sydde även upp nya dynor och monterade in en färskvattentank under kojen i förpiken. Kompromissen var en trevlig och lättseglad båt. Vi kom att ha mycket kul med den.

Vi vinterförvarade båten på SSR;s varv varje vinter. På våren/försommaren gick vi kanalen ut till kusten där vi hyrde en sommarplats i Gryt vid Gryts brygga. Många gånger gick seglatserna till Västervik men jag var också över till Visby några gånger och ett par gånger seglade jag upp i Stockholms skärgård.

En sommar, jag tror 1991, så seglade jag själv upp till Stockholm och låg bland annat i gästhamnen på Djurgården. Det var ett äventyr att segla så pass långt själv men det gick bra på alla sätt. Vad jag minns så gjorde jag ungefär samma färd som vi gjorde i somras med stopp i Oxelösund, Nynäshamn och Utö. När man kommer in i en hamn och de ser att man kommer själv så kommer det nästan alltid fram ett par extra hjälpande händer när man ska lägga till. Om inte annat så är de rädda om sina egna båtar.

De sista somrarna som jag hade båten så var även Anna och Elin med. Elin var med från det att hon föddes till hon fyllde tre år. På slutet så kändes båten för liten, bland annat så saknades toa och ståhöjden i ruffen var obefintlig. När vi sedan köpte hus i Borensberg och flyttade dit så kändes det rätt att sälja båten. Min tanke då var att jag skulle köpa en annan båt men av olika anledningar kom det att dröja åtta år innan det blev av. Men den som väntar………..

Söndagsbestyr

Igår efter lunch tog jag en tur på cykeln i vintervädret. Jag cyklade ut mot Bjärka och fortsatte över Göta Kanal vid Sjöbackabron och vidare förbi Klockrike, Korskrog och hem. Ju längre jag kom desto mer tilltog snöandet. När jag kom hem så snöade det ymnigt. Jag var även riktigt frusen om mina tår. I övrigt gick det riktigt bra. Det blev i alla fall en tur på ca 1,5 timme.

På kvällen var vi kyrkan och lyssnade på barnkören när de sjöng. Efteråt bjöds det på fika med kaffe och bulle och saft för barnen.

Jag sorterade även alla papper och broschyrer som släpades hem från båtmässan i lördags. En del gick till återvinning men det mesta sparades. Det brukar bli liggandes i en hög i bokhyllan men ibland så bläddrar jag i dem.

Båtmässa Älvsjö

Igår avverkades årets besök på båtmässan. Vi kom iväg tidigt så vi var uppe i Älvsjö lagom till det öppnade. Det var jag och min båtägarkompis Anders och Annas bror Klas.

Att gå över en båtmässa på en dag är ett drygt arbete som kräver sin man. Normalt brukar jag försöka komma iväg på dessa tillställningar på en vardag mitt i veckan men i år så passade det inte av flera anledningar. Kommer man som vi nu gjorde en helgdag så får man räkna med en del trängsel.

När vi åkte hem vid halv 6 tiden på eftermiddagen så var vi alla nöjda med dagen. En del prylar fick vi med oss hem. Bland annat så köpte vi blå förtöjningstamp. Färgen är väldigt viktig i detta sammanhang enligt Anders. Det ska se snyggt ut när man lägger till. Vi tittade även på gummibåtar men där blev det ingen affär denna gång. Det får bli senare. Jag har efter förra sommarens seglingar upptäckt att en släpjolle vore bra att ha. Problemet är att det finns så mycket att välja på. Det gäller väl för övrigt med det mesta som finns på en mässa av denna storlek.

Vi tittade även på täckningsutrustning för vinterförvaring av båten utomhus till kommande vintrar.

En spirbom till genuan ska det bli så småningom också, och en VHF. Så här kan man hålla på i evighet. Det är mycket man vill ha. Då är det ibland att man önskar att man köpt en lite mindre båt, typ segelkanot eller liknande. Då går det inte att få med så mycket prylar.

Sommarstorm 1987

Den första båt som jag hade var en Skärgårdskryssare -SK 30- med det vackra namnet Charm som jag köpte 1984 i Linköping. Det var en härlig båt på många sätt, byggd i vacker mahogny, av Stockholms segelsällskap, som en så kallad lottbåt. Byggåret var 1922 och konstruktören var K E Sjögren. Jag seglade båten 4 somrar och sålde den på våren 1988.

Under dessa somrar hann jag vara med om mycket. Innan jag köpte båten så var mina kunskaper i seglingens konst ganska knappa men under de år jag hade henne så hann jag vara med om en hel del. Bland annat så råkade jag ut i ett riktigt ruskigt oväder sommaren 1987. Det var en eller ett par dagar föra den 14 juli. Att jag kommer ihåg detta beror på att när vi kom fram till Borgholm så firade man Viktoriadagen där. Alltså man hyllade kronprinsessan Viktorias födelsedag.

Jag hade seglat ner till ensam till Västervik lagom till visfestivalen. Väl på plats där så träffade jag en kompis hemifrån Ljungsbro. Han hade åkt ner till Västervik med tåg för att se på Cornelis Vreeswijk som skulle spela på visfestivalen. En spelning som skulle bli den sista som han gjorde där då han avled senare på hösten samma år. Min kompis, Anders, hade egentligen tänkt åka hem igen efter konserten men jag minns att jag erbjöd honom kojplats i båten. På morgonen, som förmodligen snarare var förmiddag, då det antagligen blev ganska sent på natten, så fick vi för oss att segla till Öland och Byxelkrok. En tur som gick bra på alla sätt. Problemen skulle komma senare nästa dag.

Byxelkrok - Borgholm

Vi lämnade Byxelkrok på förmiddagen. Vädret var fint. Om jag minns rätt så var vinden sydvästlig, inte allt för hård, kanske ca 4-6 m/s. Vi seglade tillsammans med ett par från Stockholm som vi hade träffat först i Västervik och sedan när vi kom till Byxelkrok.

Ganska snart efter att vi kommit i väg så började vinden att öka. Men vi seglade på söderut mot Borgholm utmed Ölands västra kust. Vi hade nästan helt hemskotat, bara lite slack i storen. Efter några timmar så blåste det riktigt hårt och i detta läge skulle vi självklart ha revat storen. Det var lättare sagt en gjort då det var en så kallad rullbom på båten. Man skulle upp på däck och fram till masten, släppa på fallet och rulla ner storen på bommen med hjälp av en vev. Det gick bara att göra när det var lugnt och inte som i det läge som vi var i. Det gick nu så höga vågor att det var helt omöjligt att ta sig upp på däck för sådana manövrar. Vågorna slog in över hela båten och vi hade fullt sjå med att hålla rätt kurs.

Vi hade också fullt upp med att hålla båten flytande. Nu slog vågorna in över ruffen och sittbrunnen och vattnet letade sig ner i båten. Allt var genomblött. Alla våra kläder och dynor till kojerna var blöta. För att hålla båten torr fanns det en länspump men den förslog inte mycket så vi öste med en hink som vi fyllde med hjälp av en kastrull.

Våra vänner från Stockholm hade vi tappat bort för länge sedan. Vi fick veta dagen efter att de gått in i en hamn som ligger mitt i mellan Byxelkrok och Borgholm som heter Sandvik. En trevlig liten hamn som jag har varit i senare med andra båtar. Men nu var det inta tal om att försöka gå in någonstans förutom Borgholm. Till saken hör också att vi inte hade något sjökort som sträckte sig så här långt söderut. Det vi hade gick bara till norra delen av Öland. Innan vi lämnade Byxelkrok så tittade jag på ett kort över inloppet i Borgholm så att jag skulle veta hur det såg ut när vi kom fram.

Vi kämpade på timme efter timme med Borgholms slottsruin rätt framför oss i synfältet. Anders öste och jag försökte styra mellan vågorna. Vi frös då vi var blöta och kalla. Anders fick låna regnkläder av mig då han i princip bara hade kläderna på kroppen med sig. Han hade ju bara åkt ner över dan för att se på Cornelis Vreeswijks framträdande i visfestivalen. När vår situation kändes som mörkast och vi frös som mest så började Anders att sjunga för att hålla värmen. Vad han sjöng? ”I min lilla lilla kajuta” så klart.

Jag minns också rädslan i Anders ögon. Han undrade hur det hela skulle sluta. Jag sa att om vi sjunker eller om båten går sönder på något sätt och vi hamnar i vattnet så kommer vi att flyta iland på Öland. Vi hade i alla fall flytvästar på oss. Det som var värst, som jag minns det var inte att jag var rädd för att sjunka på grund av allt vatten i båten. Värst var att jag var rädd för att båten skulle slås i bitar av vågorna. Men den höll.

När vi närmade oss Borgholm blev sjön lite snällare mot oss med det gick fortfarande höga vågor. Storseglet hade spruckit i toppen, i övrigt var vi ganska oskadda men skärrade. Vi lyckades på något sätt få ner seglen och tog oss in i hamnen och la till längst in. Efter att vi hämtat oss en stund så fick vi skramla ihop mynt så att vi kunde köra kläder och överdrag till dynor i hamnens torktumlare. Allt var nämligen dyblött.

Hur mycket blåste det då? Jag vet egentligen inte, men det var en rejäl sommarstorm. Någon sa efteråt att vindstyrkan var uppe i 18 m/s.

Borde vi inte ha hört på sjörapporten innan vi gav oss ut? Självklart, men det gjorde vi inte, vad jag minns. Nu för tiden är jag noga med den saken.

Senare på kvällen när vi kommit lite iordning så kom polisen förbi och kollade in oss. Vi fick höra senare att våra vänner, som vi skulle segla tillsammans med, hade larmat sjöräddningen. De var övertygade om att vi förlist. Sjöräddning hade varit ute och letat men inte hittat oss så de hade bett polisen ta en tur ner till hamnen för att kolla om vi var där. Däremot hade sjöräddning haft fullt upp under dagen med andra som fått problem i ovädret.

Ännu senare på kvällen så kom skepparen i Stockholmsbåten ner till oss i hamnen per bil. Han hade lyckas låna (eller hyra, jag vet inte riktigt) en i Sandvik, där de låg, och åkt ner till Borgholm för att se om vi var där. Till saken hör att vi hade fått låna en walkitalki (eller om det var en VHF) av honom innan vi lämnade Byxelkrok så att vi skulle kunna hålla kontakten. Vi hörde aldrig något från dom trots att de hade ropat hela dagen. Jag minns inte vad felet var, kanske var den inte på eller så hade vi fel kanal.

Nästa dag var det i alla fall strålande sol och en skön sommardag. Ovädret hade dragit bort. Borgholm rustade för att fira kronprinsessan och våra seglande vänner från Stockholm gjorde likadant. De hade nämligen en son som också hade födelsedag denna dag som de skulle fira. Anders och jag strök omkring i stan och försökte repa nytt mod och det gick så bra så nästa dag drog vi iväg hemåt igen.
Nästa vår så sålde jag båten och köpte en segelbåt tillverkad i plast. Den seglade jag i 12 somrar, men lyckades aldrig mer få ett sånt oväder över mig när jag seglade den.

Mina båtar

Tänkte berätta lite om mina båtar som jag ägt hittils.

1984 - 1988: Skärgårdskryssare SK30. Båtens namn var Charm. Byggår: 1922, Byggd i Stockholm av Stockholms Segelsällskap som en lottbåt. Konstruktör K E Sjögren. En härlig båt med mycket charm, precis som dess namn. Lång och smal, låga fribord och vacker. Rolig att segla men blöt när det började gå lite vågor. Krävde även en hel del jobb på våren för att hålla båten i fint skick.

1988 - 2000: W30 "Kompromiss". Båtens namn: Top Flite. Byggår 1975. Byggd i Piteå. Jag köpte båten i Lidköping i Vänern tillsammans med min bror. Också en rolig och lättseglad båt som vi hade mycket roligt med.





2007 - nu: Dufour 325. Båtens namn: Eliza. Byggår: 1997. Byggd i Frankrike. Köpte båten i Stockholm hos Beckerbåt på Lidingö. Äger den tillsammans med en kompis. Hemmahamn har blivit Loftahammar. Hade en härlig segling tillsammans med familjen till Stockholm i somras. Vi hade ett fantastiskt skönt väder och där höjdpunkten blev ett besök på Skansen och allsången.


Eka

De senaste åren har jag även haft en större eka som jag fick till skänks av min kompis Micke. Den är byggd i teak, tror jag, och ganska stor och tung. Jag brukar olja in den varje vår med roslagsmahogny som är en blandning av linolja, terpentin och trästjära. Den ligger i Borensbergs småbåtshamn om somrarna. Båten läcker i botten och har mest varit till besvär men jag har behållt den ändå.